© MTC 2013
Minikurs online
MTC
Start Bestalla Starta Klädesmärket Annat Bilder
Starta ett klädesmärke

Finansiering

Börja inte utan pengar och utan att veta hur du skall finansiera

ditt projekt

4. Finansiering. Du behöver pengar. a. Kanske har du alla pengar du behöver. Bra. Oerfarna nyföretagare brukar missa många kostnadsposter och underskatta andra. Och man måste ha slantar för oförutsett, att lägga nästa order, … Med andra ord behöver du skapa en budget för att beräkna vilka pengar du behöver. i. En budget skall bestå av 3 delar, vinst o förlust, balans och kassaflöde, varav första och sista är viktigast. Man gör en budget för minst 3 år. Månad för månad. 1. Börjar med antaganden. Hur många plagg du kommer köpa in. Till vilket pris. Hur många som besöker din butik (eller motsvarande om du inte säljer direkt till slutkund), hur många kommer köpa, för hur mycket. Vad har du för utgifter för hyra, löner, telefon, resor, transport, skatter, tull, moms, räntor, … Och glöm inte att göra antaganden av hur många plagg du får i retur eller inte kan sälja till fullt pris. 2. Gör en vinst- och förlust-beräkning. Månad för månad. Vad betalar du och vad får du in. Initialt, tills du har första kollektionen på plats och säljer den, är det bara utgifter.  3. Balansräkningen visar tillgångar och skulder. Har du ett AB får inte skulderna bli för stora, jämfört med aktiekapital och tillgångar – för då måste du avveckla företaget. 4. Kassaflödet visar pengarna som går ut och pengarna som kommer in och en balans hur mycket pengar du har på kontot/i handen. Du gör en sådan månad för månad. Med hjälp av den ser du hur mycket pengar du behöver. Många nystartare missar att det inte är så enkelt som vad man betalar för en kollektion och vad man får in från kunderna. Utan också NÄR man betalar respektive får in slantar. Finns många exempel på där nystartaren har ett projekt som i och för sig går med vinst men där man missar när transaktionerna sker – med resultat att man plötsligt står utan pengar ”mitt i”, t.ex. när man skall betala tull för varorna. Man har finansierat inköpet av varorna men inte de andra kostnaderna. 5. Investerare, banker osv. Vill se en budget, som en del av projektrapporten. Och för investerare är just kassaflödet det viktigaste i budgeten, för saknar man pengar på kontot kan projektet kapsejsa. b. Du kan ha egna pengar. Annars: i. Familj och vänner är en källa. Men en varning: Om det går galet, och det kan det göra, så kan du inte betala tillbaka och då är det lätt att bli osams. Det finns familjer där man hjälper varandra – för att det är traditon, och det finns familjer där man helst skall ha som princip att aldrig göra affärer, inklusive låna pengar, inom familjen. ii. Banken. Men banken lånar normalt bara ut rörelsekapital och inte alla pengar du behöver. De kan låna ut mera men bara om du kan pantsätta t.ex. en fastighet eller ha någon/några som går i borgen. iii. Det finns investerare, t.ex. riskkapitalister, affärsänglar, osv. Om dessa, kom ihåg: 1. Vanligtvis: De lånar inte ut pengar mot x%. Utan de vill ha X% av ditt företag (vilket innebär att du normalt måste ha ett aktiebolag, för enskild firma fungerar inte). Och de vill inte vara med på livstid utan vara med i högst 5 år. Därefter vill de kunna sälja sin andel – med stor vinst. De vill redan från början veta hur de kan gå ur företaget. Utgången kallas för ”Exit” och en överenskommelse kan t.ex. säga att man efter 3 år skall börsnotera företaget eller att ni skall sälja företaget till tredje part med vinst. 2. Olika investerare investerar olika summor. En del investerar bara i projekt som är på minst 100 miljoner, andra tycker projekt på 100 tusen är OK. 3. Olika investerare investerar i olika skeden. En del i uppstartsfarten, andra när ett etablerat företag skall expandera, osv. 4. Olika investerare investerar på olika vis. En del t.ex. bara i ”management buy-outs”. 5. Vissa investerare investerar bara i vissa branscher. Andra investerar bara i ett givet geografiskt område. 6. Få investerare investerar i projekt där nyföretagaren inte satsar ordentligt med egna pengar. Investeraren vill veta att företagaren, om det blir problem med projektet, själv får stora problem om det går galet. De vill inte sätta sina pengar i ett projekt där andra ”leker med deras pengar” utan att riskera något. De kan satsa huvudparten, men som sagt … 7. De vill ha inflytande, styrelsepost, osv. Men de är ofta bra rådgivare man skall lyssna på. iv. Att skaffa en, eller flera, partners som också bidrar ekonomiskt är en möjlighet. Möjligheten finns att även starta ett Kommenditföretag där du riskerar allt, medan dina partners bara riskerar pengarna de sätter in. v. Ibland kan man delfinansiera med hjälp av leverantörer, kunder, osv. Men hur man gör det, och om det kan fungera, skall jag inte gå in på här. vi. I princip är det förbjudet att samla in pengar från allmänheten, om man inte blir ett börsföretag. Men nya sätt börjar bli vanliga. Du vill inte ha hundratals som jagar dig … utan gör bara detta för tämligen säkra projekt. vii. Sedan finns det ibland olika möjligheter som statliga bidrag, garantier, osv. c. När du sätter priser: Tänk på att räkna in löner och lokalhyra även om du initialt inte har sådana när du sätter priser för annars när du växer kan det visa sig att du inte kan expandera utan att göra förlust. i. Skall du sälja till slutkund skall du ha MINST 200% påslag på priset att ta in varorna till dig, allt inklusive. Helst 300%. ii. Skall du vara grossist så skall du ha minst 50% marginal. iii. Skall du både sälja till slutkund och som grossist skall du inte konkurera ut butikerna som du säljer till genom att själv ha för låga priser till slutkund. Räkna med att dom lägger på minst 200%, kanske 300%. .
Nästa sida --->